På yttrandefrihetens dag den 3 maj 2016 publicerade vi i mediebranschen ett gemensamt upprop till stöd för det öppna internet och som en protest mot Telias gynnande av globala mediejättar. Idag – två år senare – måste vi skriva ett nytt upprop. För på två år har det inte skett någon förändring.

Telia samarbetar fortfarande intimt med Facebook och andra globala giganter och ger dem fördelar. Även om kundens surfpott tagit slut, och resten av internet stängts av, släpper Telia fram de sociala mediejättarna – däremot går det inte att ta del av svenska medieföretags hemsidor. De stänger Telia av.

Det här är ett agerande som strider mot reglerna om nätneutralitet, som säger att all internettrafik ska behandlas lika. Regleringsmyndigheten PTS beslutade därför i december 2016 att Telia skulle upphöra med tjänsten. Telia överklagade PTS beslut till Förvaltningsrätten, som ännu inte fattat beslut i frågan. Mediebranschen träffade även näringsminister Mikael Damberg och kulturminister Alice Bah Kuhnke för att diskutera frågan 2016. Sedan dess har inget hänt och två år senare kan vi konstatera att Telias strategi inte bara ligger fast utan att problemet har förvärrats. Facebook har fått en alltmer dominerande ställning.

Genom detta erbjudande ger Telia Facebook och ett antal andra sociala medieföretag en gräddfil till användarna. Detta är förstås en stor vinst för Facebook. När användarna som en följd av detta väljer att använda Facebook, så får mediejätten i sin tur än mer data och uppgifter om dem. Den senaste tidens skandaler visar konsekvenserna av den kontroll över data som Facebook har.

För att nå användarna blir samtidigt medieföretag beroende av att lägga allt mer av sitt material på sociala medier. Telia bidrar med sitt agerande till att stärka den dominerande ställning som aktörer som Facebook redan har.

Varför Telia tycker det är viktigare att Facebook når publiken än att svenska medier gör det är för oss en gåta. Och varför svenska staten som ägare inte tar en aktiv roll i att använda Telia som redskap för en stärkt yttrandefrihet och mediemångfald är också svårt att förstå.

När PTS ingrep och redan 2016 förklarade Telias taktik olaglig såg vi det som en seger för det fria internet. Men nu har denna process dragits ut i snart två år. Facebook har blivit en ännu starkare och allt mäktigare konkurrent till de svenska medieföretagen. Om enskilda aktörer kan tillåtas obstruera under flera år innan frågan ens avgörs i domstol, så är inte regelverket tillräckligt effektivt för att hantera den moderna teknikutvecklingen.

Vi delar PTS bild att Telias agerande är olagligt och vi utgår från att Förvaltningsrätten gör samma bedömning. Om inte, behöver staten ta sitt ansvar och skärpa regelverket. Internet ska vara öppet och lika för alla.

Anna Körnung, chefredaktör Mitt i-tidningarna

Anna Rastner, programchef TV4-Gruppen

Anne Lagercrantz, divisionschef nyheter och sport SVT

Björn Löfdahl, programdirektör Sveriges Radio

Carl-Johan Bergman, redaktionell chef Mittmedia

Casten Almqvist, vd TV4

Cecilia Roos, strategichef UR

Cilla Benkö, vd Sveriges Radio

Fredric Karén, publisher Svenska Dagbladet

Hanna Stjärne, vd SVT

Helle Klein, publisher Dagens arbete och ordförande Sveriges Tidskrifter

Jan Helin, programdirektör SVT

Jeanette Gustafsdotter, vd TU

Jonas Eriksson, vd TT-gruppen

Kerstin Neld, vd Sveriges Tidskrifter

Marcus Melinder, chefredaktör Norran

Olov Carlsson, publisher Dagens samhälle

Patrik Hadenius, vd Utgivarna

Robert Olsson, programchef samhälle SVT Göteborg

Sofia Wadensjö Karén, vd UR

Sture Bergman, vd VK Media

Thomas Mattsson, chefredaktör Expressen

Unn Edberg, blivande publisher Tidningen Vi

Viveka Hansson, programdirektör TV4

Åsa Sjöberg, innehållsdirektör TV4

Mediebranschen har enats om att inrätta ett nytt medieetiskt system. Det nya systemet med en allmänhetens medieombudsman (MO) och en medieetisk nämnd (MEN) ska värna den personliga integriteten, omfatta publiceringar på alla plattformar och dessutom göra det enklare för allmänheten.

I över 100 år har den svenska pressen arbetat för att upprätthålla en god etik. I dag är självregleringen med en Allmänhetens Pressombudsman (PO) och en särskild nämnd (PON) väl kända. Dit kan enskilda personer anmäla publiceringar de anser skadar eller kränker deras personliga integritet.

Medieföretag, bransch- och fackliga organisationer har nu enats om ett konkret förslag för att vidga – och därmed stärka – den etiska självprövningen. MO/MEN ska pröva alla mediernas publiceringar oberoende av publiceringsplattform, dvs även radio- och tv-sändningar och de webbpubliceringar som idag inte kan prövas. Tydliga regler och ett gemensamt system för samtliga medieformer stärker individens möjligheter att få upprättelse vid orättfärdiga publiceringar. Dessutom bidrar det till att öka förtroendet för de ansvarstagande medierna.

Därför vill undertecknande branschorganisationer och medieföretag gemensamt inrätta Allmänhetens Medieombudsman (MO) och Mediernas etiska nämnd (MEN).

Vi har enats om följande ramar för den framtida etiska självregleringen:

• MO/MEN ska pröva alla yttranden för de medier som omfattas av självregleringen – oberoende av publiceringsplattform. Det innebär att även radio- och tv-sändningar, samt de webbpubliceringar som idag inte kan prövas, omfattas av det framtida systemet.

• MEN föreslås bli uppbyggt som det nuvarande självreglerande systemet med representanter för allmänheten och mediebranschen.

• MO/MEN ska pröva om enskilda utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada genom intrång i privatlivet.

• Endast om den som anser sig drabbad av en publicitetsskada ger sitt tydliga medgivande ska anmälan tas upp till prövning.

• Möjligheten att få upprättelse och sitt fall prövat kommer precis som i dagens system att vara kostnadsfri för den enskilde.

• Kostnaden för verksamheten finansieras helt av huvudmännen.

• Tilltänkta huvudmän och ”ägare” av MO/MEN är Utgivarnas huvudmän, det vill säga Sveriges Tidskrifter, TU – Medier i Sverige, Sveriges Utbildningsradio (UR), Sveriges Radio (SR), Sveriges Television (SVT) och TV 4-gruppen samt Publicistklubben och Journalistförbundet.

• Regeringen bör i samband med inrättandet av MO/MEN justera instruktionen för Granskningsnämnden för radio och tv så att nämnden inte prövar intrång i privatlivet. Den granskningen bör ske i MO/MEN.

Med MO/MEN tas ett stort steg för att stärka mediernas ställning samt markera distans till informationsspridning och opinionsbildning där etik, källkritik och ansvarstagande saknas.

Vårt förslag innebär att det blir enklare och tydligare för enskilda personer att veta vart de ska vända sig när de anser sig utsatta för publicitetsskada.

Tillsammans fortsätter vi nu arbetet för att i detalj utforma regler och stadgar för det nya medieetiska systemet.

Casten Almqvist, vd, TV 4

Cilla Benkö, vd, SR

Sture Bergman, vd, VK Media AB

Unn Edberg, ordförande, Sveriges Tidskrifter

Jonas Eriksson, vd, TT

Nils Funcke, vd, Utgivarna

Jeanette Gustafsdotter, vd, TU – medier i Sverige

Anna Gullberg, chefredaktör, Gefle Dagblad

Viveka Hansson, programdirektör, TV 4

Anna Hedenmo, ordförande, Publicistklubben

Jan Helin, programdirektör, SVT

Fredric Karén, publisher, Svenska Dagbladet

Anna Körnung, chefredaktör, Lokaltidningen Mitt-i Stockholm

Anne Lagercrantz, chef nyheter, SVT

Björn Löfdahl, programdirektör, SR

Thomas Mattsson, chefredaktör, Expressen

Marcus Melinder, chefredaktör, Norran

Kerstin Neld, vd, Sveriges Tidskrifter

Jonas Nordling, ordförande, Journalistförbundet

Robert Olsson, programchef, SVT

Cecilia Roos, tf vice vd, UR

Susanna Skarrie, publisher, Hem & Hyra

Hanna Stjärne, vd, SVT

Sofia Wadensjö Karén, ordförande, Utgivarna

Allmänhetens kunskap om nationella minoriteter är väldigt låg. Var tredje svensk vet inte vad en nationell minoritet är. Att olika invandrargrupper eller sexuell läggning ingår i begreppet är en felaktig men vanligt förekommande uppfattning. Det visar en ny Novus-undersökning som Utbildningsradion (UR) har tagit fram.

- Det här är allvarligt. Hur kan de rättigheter som Sveriges nationella minoriteter har; rätten till sitt eget språk och kultur upprätthållas, om kunskapen om dem inte finns? För att historien inte ska upprepa sig måste vi känna till diskriminering och förtryck av Sveriges nationella minoriteter och här kan UR bidra med att höja kunskapen genom vårt utbud, säger Danjel Nam, verksamhetsstrateg inriktning mångfaldsfrågor och dialog på Utbildningsradion (UR).

Novus-undersökningen ger ett mått på kännedom om de olika nationella minoriteterna romer, urfolket samer, judar, sverigefinnar och tornedalingar genom öppna frågor, rena kunskapsfrågor och s k kryssfrågor med olika alternativ. Både den självskattade kunskapen och den faktiska kunskapen är väldigt låg.

Det finns dock några positiva kunskapsresultat som sticker ut. En majoritet vet att samer är Sveriges urfolk, att det har funnits förbud att använda sitt minoritetsspråk i svenska skolor och att Sverige har utfört skallmätningar i rasbiologiskt syfte.

- Undersökningen visar att de som vet mer om nationella minoriteter också har sett tv-program och film om just dessa grupper. Det visar att kunskapsprogram gör skillnad i samhället. Därför gör vi på UR en storsatsning på tv-serier om de olika nationella minoriteternas historia. Vi vet att det är program som är efterlängtade, både av lärare, historiskt intresserade och de nationella minoritetsgrupperna, säger Danjel Namn, UR.

Fakta om UR:s satsningar på nationella minoriteter:

”Romernas historia 1900-tal”
https://urskola.se/Produkter/198783-Romernas-historia-1900-tal-En-bostad-at-alla#Om-serien

”Samernas tid”
https://urskola.se/Produkter/203237-Samernas-tid-Allianser-i-Sapmi#Om-serien

”Min samiska historia”
https://urskola.se/Produkter/204023-Min-samiska-historia-Vi-far-aldrig-glomma#Om-serien

”Samisk historia med Ailo”
https://urskola.se/Produkter/204027-Samisk-historia-med-Ailo

Om några månader släpper UR nya program om judarnas, sverigefinnarnas och tornedalingarnas historia.