Cuizpuvx3yct0sojark1

UR kommenterar regeringens förslag till ny finansiering av public service

Pressmeddelanden   •   Apr 12, 2018 15:49 CEST

Cuizpuvx3yct0sojark1

​UR kommenterar Konkurrensverkets beslut om Sveriges Utbildningsradio AB:s köp av konsulttjänster

Pressmeddelanden   •   Apr 03, 2018 12:18 CEST

Förra året kunde UR konstatera att bolaget hade brustit i att följa rutinerna när det gäller offentlig upphandling i samband med inköp av konsulttjänster inom personalområdet. Som en följd av detta gjorde UR omedelbart en grundlig, intern genomgång och en översyn av upphandlingsrutinerna, i syfte att säkerställa att de brister som Konkurrensverket redogör för i sitt i beslut inte upprepas.

Media no image

Mediebranschen vill inrätta nytt medieetiskt system

Pressmeddelanden   •   Apr 03, 2018 06:00 CEST

Mediebranschen har enats om att inrätta ett nytt medieetiskt system. Det nya systemet med en allmänhetens medieombudsman (MO) och en medieetisk nämnd (MEN) ska värna den personliga integriteten, omfatta publiceringar på alla plattformar och dessutom göra det enklare för allmänheten.

I över 100 år har den svenska pressen arbetat för att upprätthålla en god etik. I dag är självregleringen med en Allmänhetens Pressombudsman (PO) och en särskild nämnd (PON) väl kända. Dit kan enskilda personer anmäla publiceringar de anser skadar eller kränker deras personliga integritet.

Medieföretag, bransch- och fackliga organisationer har nu enats om ett konkret förslag för att vidga – och därmed stärka – den etiska självprövningen. MO/MEN ska pröva alla mediernas publiceringar oberoende av publiceringsplattform, dvs även radio- och tv-sändningar och de webbpubliceringar som idag inte kan prövas. Tydliga regler och ett gemensamt system för samtliga medieformer stärker individens möjligheter att få upprättelse vid orättfärdiga publiceringar. Dessutom bidrar det till att öka förtroendet för de ansvarstagande medierna.

Därför vill undertecknande branschorganisationer och medieföretag gemensamt inrätta Allmänhetens Medieombudsman (MO) och Mediernas etiska nämnd (MEN).

Vi har enats om följande ramar för den framtida etiska självregleringen:

  • MO/MEN ska pröva alla yttranden för de medier som omfattas av självregleringen – oberoende av publiceringsplattform. Det innebär att även radio- och tv-sändningar, samt de webbpubliceringar som idag inte kan prövas, omfattas av det framtida systemet.
  • MEN föreslås bli uppbyggt som det nuvarande självreglerande systemet med representanter för allmänheten och mediebranschen.
  • MO/MEN ska pröva om enskilda utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada genom intrång i privatlivet.
  • Endast om den som anser sig drabbad av en publicitetsskada ger sitt tydliga medgivande ska anmälan tas upp till prövning.
  • Möjligheten att få upprättelse och sitt fall prövat kommer precis som i dagens system att vara kostnadsfri för den enskilde.
  • Kostnaden för verksamheten finansieras helt av huvudmännen.
  • Tilltänkta huvudmän och ”ägare” av MO/MEN är Utgivarnas huvudmän, det vill säga Sveriges Tidskrifter, TU – Medier i Sverige, Sveriges Utbildningsradio (UR), Sveriges Radio (SR), Sveriges Television (SVT) och TV 4-gruppen samt Publicistklubben och Journalistförbundet.
  • Regeringen bör i samband med inrättandet av MO/MEN justera instruktionen för Granskningsnämnden för radio och tv så att nämnden inte prövar intrång i privatlivet. Den granskningen bör ske i MO/MEN.

Med MO/MEN tas ett stort steg för att stärka mediernas ställning samt markera distans till informationsspridning och opinionsbildning där etik, källkritik och ansvarstagande saknas.

Vårt förslag innebär att det blir enklare och tydligare för enskilda personer att veta vart de ska vända sig när de anser sig utsatta för publicitetsskada.

Tillsammans fortsätter vi nu arbetet för att i detalj utforma regler och stadgar för det nya medieetiska systemet.

Casten Almqvist, vd, TV 4

Cilla Benkö, vd, SR

Sture Bergman, vd, VK Media AB

Unn Edberg, ordförande, Sveriges Tidskrifter

Jonas Eriksson, vd, TT

Nils Funcke, vd, Utgivarna

Jeanette Gustafsdotter, vd, TU – medier i Sverige

Anna Gullberg, chefredaktör, Gefle Dagblad

Viveka Hansson, programdirektör, TV 4

Anna Hedenmo, ordförande, Publicistklubben

Jan Helin, programdirektör, SVT

Fredric Karén, publisher, Svenska Dagbladet

Anna Körnung, chefredaktör, Lokaltidningen Mitt-i Stockholm

Anne Lagercrantz, chef nyheter, SVT

Björn Löfdahl, programdirektör, SR

Thomas Mattsson, chefredaktör, Expressen

Marcus Melinder, chefredaktör, Norran

Kerstin Neld, vd, Sveriges Tidskrifter

Jonas Nordling, ordförande, Journalistförbundet

Robert Olsson, programchef, SVT

Cecilia Roos, tf vice vd, UR

Susanna Skarrie, publisher, Hem & Hyra

Hanna Stjärne, vd, SVT

Sofia Wadensjö Karén, ordförande, Utgivarna

OM UR
UR är ett fristående public servicebolag som driver Kunskapskanalen tillsammans med SVT samt sänder i SR:s och SVT:s kanaler. UR:s uppgift är att bredda, förstärka och komplettera andras utbildningsinsatser.
www.ur.se

​Mediebranschen har enats om att inrätta ett nytt medieetiskt system. Det nya systemet med en allmänhetens medieombudsman (MO) och en medieetisk nämnd (MEN) ska värna den personliga integriteten, omfatta publiceringar på alla plattformar och dessutom göra det enklare för allmänheten.

Läs vidare »
Media no image

Ny Novus-undersökning: mycket låg kunskap om Sveriges nationella minoriteter

Pressmeddelanden   •   Mar 15, 2018 09:31 CET

Allmänhetens kunskap om nationella minoriteter är väldigt låg. Var tredje svensk vet inte vad en nationell minoritet är. Att olika invandrargrupper eller sexuell läggning ingår i begreppet är en felaktig men vanligt förekommande uppfattning. Det visar en ny Novus-undersökning som Utbildningsradion (UR) har tagit fram.

- Det här är allvarligt. Hur kan de rättigheter som Sveriges nationella minoriteter har; rätten till sitt eget språk och kultur upprätthållas, om kunskapen om dem inte finns? För att historien inte ska upprepa sig måste vi känna till diskriminering och förtryck av Sveriges nationella minoriteter och här kan UR bidra med att höja kunskapen genom vårt utbud, säger Danjel Nam, verksamhetsstrateg inriktning mångfaldsfrågor och dialog på Utbildningsradion (UR).

Novus-undersökningen ger ett mått på kännedom om de olika nationella minoriteterna romer, urfolket samer, judar, sverigefinnar och tornedalingar genom öppna frågor, rena kunskapsfrågor och s k kryssfrågor med olika alternativ. Både den självskattade kunskapen och den faktiska kunskapen är väldigt låg.

  • Närmare fyra av tio vet inte hur många erkända nationella minoriteter det finns i Sverige.
  • 95 % vet inte vilka de fem minoritetsspråken är (jiddisch, romani chib, meänkieli, finska och samiska).
  • 70 % vet inte om att romer funnits i Sverige i minst 500 år.
  • 88 % vet inte att judar i Sverige fick, i stort sett, samma medborgerliga rättigheter som andra år 1870.
  • Det finns dock några positiva kunskapsresultat som sticker ut. En majoritet vet att samer är Sveriges urfolk, att det har funnits förbud att använda sitt minoritetsspråk i svenska skolor och att Sverige har utfört skallmätningar i rasbiologiskt syfte.

    - Undersökningen visar att de som vet mer om nationella minoriteter också har sett tv-program och film om just dessa grupper. Det visar att kunskapsprogram gör skillnad i samhället. Därför gör vi på UR en storsatsning på tv-serier om de olika nationella minoriteternas historia. Vi vet att det är program som är efterlängtade, både av lärare, historiskt intresserade och de nationella minoritetsgrupperna, säger Danjel Namn, UR.

    Fakta om UR:s satsningar på nationella minoriteter:

    ”Romernas historia 1900-tal”
    https://urskola.se/Produkter/198783-Romernas-historia-1900-tal-En-bostad-at-alla#Om-serien

    ”Samernas tid”
    https://urskola.se/Produkter/203237-Samernas-tid-Allianser-i-Sapmi#Om-serien

    ”Min samiska historia”
    https://urskola.se/Produkter/204023-Min-samiska-historia-Vi-far-aldrig-glomma#Om-serien

    ”Samisk historia med Ailo”
    https://urskola.se/Produkter/204027-Samisk-historia-med-Ailo

    Om några månader släpper UR nya program om judarnas, sverigefinnarnas och tornedalingarnas historia. 

    OM UR
    UR är ett fristående public servicebolag som driver Kunskapskanalen tillsammans med SVT samt sänder i SR:s och SVT:s kanaler. UR:s uppgift är att bredda, förstärka och komplettera andras utbildningsinsatser.
    www.ur.se

    Var tredje svensk vet inte vad en nationell minoritet är. Att olika invandrargrupper eller sexuell läggning ingår i begreppet är en felaktig men vanligt förekommande uppfattning. Det visar en ny undersökning, gjord av Novus, som UR har beställt.

    Läs vidare »
    Emys9is2zahvuqfdmnhx

    Den omtalade pjäsen Svenska hijabis blir tv

    Pressmeddelanden   •   Mar 01, 2018 10:22 CET

    Nu blir succépjäsen Svenska hijabis tv. UR har spelat in en tv-version där fem svenska muslimska kvinnor tar plats framför kamerorna. Visas på UR Play och i SVT1 den 14 mars.

    Gn6ru5klpcftrjzvvqz8
    F6tmjg7quhodktqnzszq

    Barncancerfondens journalistpris går till UR och Simon Moser

    Pressmeddelanden   •   Feb 22, 2018 13:15 CET

    Reportern Simon Moser vinner Barncancerfondens journalistpris för bästa reportage 2017 med UR:s radiodokumentär Saga, bloggen och cancern. Priset delas ut årligen till det bästa reportaget om barncancer som har publicerats under det gångna året.

    Ybckevfjag9l2mg1ia9b

    UR storsatsar på samisk historia

    Pressmeddelanden   •   Feb 01, 2018 10:04 CET

    Wgk9suz5dxfexwxiy9zp
    F6tmjg7quhodktqnzszq

    Sofia Wadensjö Karén blir vd för UR

    Pressmeddelanden   •   Jan 18, 2018 11:59 CET

    UR:s styrelse har beslutat att Sofia Wadensjö Karén blir ny vd för UR. Hon kommer närmast från tjänsten som vd och chefredaktör för tidningen Vi.

    Media no image

    Public service broadcasting under threat

    Pressmeddelanden   •   Jan 10, 2018 12:44 CET

    Threats to the Danish Broadcasting Corporation (DR) will have significant and far-reaching consequences. This is the message in an open letter from the Directors-General of some of Europe’s most renowned public service broadcasters. 

    Over the last few days we have been reached by deeply worrying signals from Denmark. During the Autumn the Danish government has held negotiations with the Danish People's Party (Dansk Folkeparti) over a major tax reform. Discussions are ongoing over whether to abolish the licence fee that funds Denmark’s public service broadcaster, DR, and to replace it with a tax. The Danish People’s Party – whose politicians have, on occasion, claimed DR to be “a democratic threat” – have added an additional demand: to cut DR’s budget by 25 per cent.

    According to Danish media reports, the Danish government was trying initially to limit cuts to 12.5 per cent. The negotiations are ongoing and the risk that the cuts end up being much more severe cannot be dismissed.

    What values are at stake in the negotiations underway between the Danish politicians? What values are at stake when other European governments either cut budgets for public service broadcasting or increase their control over journalism through draconian legislation?

    According to a report published in November 2016 by the Reuters Institute at Oxford University, and commissioned by the Danish Department of Culture, the cultural and democratic impact of public service content is significant. Public service broadcasters publish more news content than comparable commercial media; they increase citizens’ knowledge of politics, and have a positive impact on political participation.

    In an era of increased polarisation and greater alienation between different groups in society, the importance of well-functioning, trusted public service broadcasters, side-by-side with high quality commercial media, can hardly be stated too clearly. The pressure that democracy is under when both fake news and news produced to suit a particular political agenda gain ground is likely to have a much greater impact than we have seen so far.

    The response from liberal democracy cannot be to diminish media organisations with a remit from the public, and that enjoy an incredibly high level of public trust built up over decades. The only beneficiaries would be forces for which it is less than self-evident that free and independent journalism are a foundation of democracy. We read with concern an interview with Henrik Söndergaard, a Danish researcher at the University of Copenhagen. In the interview with the Danish newspaper Politiken, Söndergaard underlined that “the risk of political interference is clearly present.”

    It is also important to put the Danish developments in a broader perspective. Danish democracy is, of course, not necessarily in direct and imminent danger. But free and independent journalism around the world is under greater pressure than it has been for a long time. The causes are numerous: an increasingly polarised political landscape and tough economic pressure from multinational players has weakened the development and stability of many high quality media organisations. Increasingly authoritarian regimes in some parts of Europe have made public service broadcasters subject to comprehensive changes. For the time being two of the most troublesome cases are Hungary and Poland. It is no coincidence that both countries have plunged down the Reporters Without Borders World Press Freedom Index in recent years.

    One thing is absolutely obvious: if the plans to drastically diminish DR’s ability to operate as a public service broadcaster are implemented, they will have significant and far-reaching consequences. The choice that Danish politicians must make when it comes to public service broadcasting can be seen in many other countries around Europe: Whether to cut budgets and increase the risk of political control; or to secure long-term funding and build up greater and more effective safeguards for the independence and stability of public service broadcasting. That the latter would promote democracy hardly needs to be pointed out. 

    Tony Hall

    Director General, BBC, UK

    Shula Rijxman

    Director General, NPO, Holland

    Thor Gjermund Eriksen

    Director General, NRK, Norway

    Dr. Alexander Wrabetz

    Director General, ORF, Austria

    Gilles Marchand

    Director General, SRG SSR, Switzerland

    Magnús Geir Þórðarson

    Director General, RÚV, Iceland

    Cilla Benkö

    Director General, SR, Sweden

    Hanna Stjärne

    Director General, SVT, Sweden

    Per Bergkrantz

    Acting Director General, UR, Sweden

    Tom Buhrow

    Director General, WDR, Germany

    OM UR
    UR är ett fristående public servicebolag som driver Kunskapskanalen tillsammans med SVT samt sänder i SR:s och SVT:s kanaler. UR:s uppgift är att bredda, förstärka och komplettera andras utbildningsinsatser.
    www.ur.se

    Threats to the Danish Broadcasting Corporation (DR) will have significant and far-reaching consequences. This is the message in an open letter from the Directors-General of some of Europe’s most renowned public service broadcasters.

    Läs vidare »
    Esmsoguxgrh5rjpisww4

    Kunskapskanalen har hittat hem

    Pressmeddelanden   •   Dec 18, 2017 16:35 CET

    Kunskapskanalen har fått nytt utseende, blivit mer lättillgänglig och flera program finns nu i HD-format. Kunskapskanalen fortsätter att vara en renodlad faktakanal med fokus på natur, historia, dokumentär och vetenskap.

    Kontaktpersoner 4 kontaktpersoner

    • Presskontakt
    • Pressansvarig
    • maria.almstrom@ur.se
    • 073 950 96 55

    • Presskontakt
    • Bildredaktör
    • logklwwet@icuree.se
    • (0)8 784 41 85

    • Presskontakt
    • Pressansvarig
    • kaeirolinehw.malitzki@urejos.se
    • 08-784 42 72

    Om UR - Sveriges Utbildningsradio AB

    Välkommen till UR

    Det finns hur många tv- och radioprogram som helst. Men bara ett UR – och vi gör programmen som behövs.

    UR är ett av tre public service-bolag i Sverige tillsammans med Sveriges Radio och SVT. Vi är ett fristående bolag som driver Kunskapskanalen tillsammans med SVT samt sänder i SVT:s och Sveriges Radios kanaler. Vårt uppdrag är att producera utbildnings- och folkbildningsprogram för förskola till högskola och därmed bredda, förstärka och komplettera andras utbildningsinsatser. Det är också det som särskiljer oss från våra systerbolag.

    Vi har även uppdraget att producera program för grupper som annars inte syns och hörs så ofta, som språkliga och etniska minoriteter samt för personer med funktionsnedsättning.

    Kunskap när du vill – där du vill!
    UR:s tv- och radioprogram finns att titta på och lyssna till på nätet under en lång tid efter sändning. Ofta flera år.

    På ur.se berättar vi om vad vi gör på UR, om vårt uppdrag och på vilket sätt vi bidrar till nytta.
    I UR Play finns programmen som underhåller, utmanar och berikar. Och på UR Skola samlar vi allt material för skolans värld – från förskola till högskola – så att det blir enklare att vara lärare och roligare att vara elev och student.

    UR finansieras med radio-och tv-avgiften.

    Adress

    • UR - Sveriges Utbildningsradio AB
    • Besöksadress: Kunskapshuset, Oxenstiernsgatan 34
    • 105 10 Stockholm
    • Vår hemsida